THR är, som namnet antyder, en registrerad radioamatörklubb med anropssignalen SKØBU.

Om du har en CEPT-radioamatörlicens är du mer än välkommen att köra från vår station, oavsett om du är student på KTH, alumn eller bara en vänlig operatör som tar med vår anropssignal ut i världen!

Låter intressant, men du vet inte vad du läser? Hoppa hit.

Utrustning #

Det mest igenkännbara inslaget i vår klubb är den stora Yagi-antennen på taket, som möjliggör trafik på 20-, 15- och 10-metersbanden. På toppen finns också antenner för VHF- och UHF-trafik. Alla antenner är monterade på samma rotor, vare sig vi vill rikta oss mot ett exotiskt DX-land eller bara hälsa på vänner runt om i Sverige.

Huvudradion för HF-trafik är en Kenwood TS-870S, som kan användas både för tal och telegrafi med paddelnyckel. Vi har även en ICOM IC-702MKII som vi använder för VHF- och UHF-trafik, samt digitala moder på alla band.

QSL-kort #

Vi är medlemmar i SSA, och som sådana kan vi ta emot och skicka QSL via det internationella QSL-byrånätverket. Svarstider kan vara långa, men om du skickar ett QSL-kort får du ett tillbaka!

Direkta QSL-kort kan skickas till:

TEKNISKA HOGSKOLANS RADIOKLUBB
Fack
STOCKHOLM 10044
Sweden

Vänligen bifoga ett SAE, “Green Stamps” uppskattas mycket! Obs: Postnord accepterar inte längre IRC, så inkludera inte ett sådant.

Vi använder inte eQSL eller QSL via e-post, tyvärr. Vi uppdaterar regelbundet LoTW.

En introduktion till Amatörradio #

av Massimo SAØMSM - CC BY-NC-SA 4.0

Amatörradio (ofta kallat “ham radio”) är en hobby och tjänst där licensierade personer använder radiofrekvenser för experiment, kommunikation och samhällsnytta.

Till skillnad från kommersiell radio eller sändningar är amatörradio icke-kommersiell och tekniskt orienterad — du är inte “i etern” för att tjäna pengar, spela musik eller köra reklam; istället utforskar du, experimenterar, lär dig och knyter kontakter.

Många sätt att utöva amatörradio #

Amatörradio förknippas ofta med att “prata med folk”, och som en hobby för pensionärer som “inte fattade att internet kom”. Men amatörradio handlar inte bara om att prata: även om kontakter (QSOn) är roliga och ett sätt att bekräfta din utrustning, ligger det djupare nöjet i utforskning, tekniska utmaningar och att bidra till beredskap och innovation.

Det finns inget enda “rätt” sätt att göra amatörradio. Den enda regeln är: gör det, ha kul och lär dig något på vägen. Nåja, det finns också några andra regler.

Vissa radioamatörer gillar minimalistiska, lågströmsinstallationer, t.ex. att göra telegrafi-kontakter med en fickradio och en tråd i ett träd (QRP). Andra går all-in med enorma antenner eller fördjupar sig i avancerade experiment med satellitlänkar, digital moder eller till och med Terahertz-kretsar. Och några gillar att studsa signaler mot månen (EME). Men du kan också skicka fina bilder (SSTV), skicka IP-paket (AMPRNet) eller bara försöka nå så långt bort som möjligt (DXing). Vi har också tävlingar: det finns veckovisa contests, där du försöker samla så många poäng som möjligt, t.ex. genom att kontakta flest möjliga länder på några timmar.

Så oavsett om du är kodare, byggare, experimenterare eller bara nyfiken – amatörradio har en plats för dig. Börja med att komma till ett av våra Öppet Hus!

Amatörradio är som fiske: Du kan göra det stillsamt vid en fjällsjö, från en 50m yacht, eller, eh, Simpsons-stil med elektricitet. Och hur du än gör det, så finns det alltid någon som svär på att det är det bästa sättet.

Hur amatörradio formade dagens teknik #

I början av 1900-talet visste vi inte hur radiovågor fungerade.

Många smarta personer bara testade grejer, brände komponenter, fick elchocker – och några lyckades. Från deras framgångar föddes teorier, tekniker och hela teknikområden, som så småningom ledde till mycket av den teknik vi använder idag.

Theodore Rappaport beskriver många av dessa upptäckter i sin artikelserie “Crucible of Communications”:

• Part 1: The Birth and Breadth of the Ham Radio Hobby
• Part 2: Hams bring real-time Communications to the world

Amatörradio för samhället #

Visst har vi smartphones idag. 1Gbps internet hemma. Självkörande bilar.

Men vad händer när allt går fel? Vad händer när infrastrukturen slutar fungera?

Förberedelse, och i allmänhet att veta hur radiokommunikation fungerar, är en nyckelfärdighet i dagens ständigt föränderliga värld: en radio kräver ingen infrastruktur, ingen repeater, ingen IP-adress. Och den behöver inte heller vara nätansluten.

Våra vänner på AMPRNet går ännu längre: de bygger en icke-kommersiell, robust, trådlös internetleverantör med både licensfria och amatörradioband. SKØBU är en av nyckelnoderna i Stockholmsregionen, och Amprnet söker alltid teknikintresserade som vill bidra till att utveckla infrastrukturen. Kontakta om du är intresserad.

Reglerna inom Amatörradio #

För att få sända på amatörradiobanden behöver du ha en licens. Licensen visar att du vet vad du gör och kommer att använda det tilldelade radiospektrumet på rätt sätt inom Amatörradiotjänsten.

Amatörradio regleras av ITU (Internationella Teleunionen), och reglerna är mer eller mindre lika över hela världen, vilket gör att operatörer i olika länder kan använda samma regler och frekvenser, och kontakta varandra över hela världen (och där ovanför).

Radioamatörer måste identifiera sig på vågorna med sin anropssignal: dessa fungerar som registreringsskyltar, så man vet 1) vem man pratar med och 2) var den andra operatören är ifrån. Anropssignaler tilldelas av en nationell förening (t.ex. SSA i Sverige), och följer en standardstruktur:

• Ett prefix (t.ex. SM,SA,SK för Sverige)
• Ett sifferområde (t.ex. 0 för Stockholm)
• Ett unikt suffix

I vårt fall SKØBU betyder SK att vi är en klubb i Sverige, och 0 att vi är i Stockholm.

Vi använder vanligtvis ett standardiserat bokstaveringsalfabet (det så kallade NATO:s fonetiska alfabet): detta undviker missförstånd och ökar tydligheten, särskilt när banden är brusiga eller signalerna är svaga. Till exempel kommer du att höra oss säga Sierra Kilo Noll Bravo Uniform.

Du får alltid sända under övervakning av en licensierad radioamatör, även om du inte har en egen licens. Vilken bättre anledning att besöka oss?

Toppen, men hur får jag en licens? #

I Sverige administreras licenser och anropssignaler av SSA, den nationella föreningen för amatörradiooperatörer.

Prov kan avläggas både på svenska och engelska och täcker ett brett spektrum av ämnen som säkerhetsregler, grundläggande elektronik, radiokretsar och sändarregler. Men oroa dig inte, du behöver inte vara en expert för att skriva provet! Du kommer att lära dig massor av coola saker, och du kommer att lära dig ännu mer när du väl har fått licensen!

Mer information om examination, datum och studiematerial finns på SSA:s provwebbplats (obs: du måste registrera dig för att se materialet). Det finns också en sammanfattning. Eftersom många länder följer en standardiserad examen (så kallad HAREC), kan du förmodligen hitta material online på ditt föredragna språk och format, och senare försöka se om det täcker den svenska certifikatexamen.